Nudlar

För några helger sedan så var jag (Elin) och Mattias ute på en tremilspromenad. Det var en rätt blåsig grå dag i okt/nov. Jag tror att ni kan förstå vad jag menar. Det var en sådan dag då man efter en långpromenad är genomblåst och frusen in i märgen. Nu hade vi tagit på oss så pass mycket kläder så vi svettades floder till en början då solen kikade fram en stund. Men går man i sex timmar så hinner förutsättningarna ändras och det gjorde de verkligen!

Den här gången hade vi, förutom de sedvanliga äggmackorna även packat med oss nudlar. Allt som behövs är ju lite varmt vatten så får man pasta i buljong. Det var riktigt gott kan jag säga. Plus att det blev mer som ett riktigt mål mat. Har man ingen support så kan man ju ha en termos med vatten med sig. Jag har en termos som lätt håller värmen i 12 timmar. Den lovar 24 har jag för mig, men jag litar inte på värmen riktigt så länge. Räknar man med minst 12 timmar så har man ju till ett varmt mål mat/kaffe i alla fall vid de två första supporterzonerna. De här nudlarna i kopp som vi testade går oerhört snabbt att bara fylla med vatten och sedan fortsätta gå.
Har man tillgång till hjälp i supporterzonen så är det ju en enkel sak för dem att fylla på med vatten i koppen som man bara kan ta med sig sedan.

Jag tyckte att det var väldigt skönt med någonting varmt i magen samt att hålla i någonting som gav värme till händerna! När vi jobbade som funktionärer i somras så var det en sak som jag uppmärksammade att deltagarna uppskattade. De som fick en mugg kaffe i supporterzonen fick en humörsuppsvängning som hette duga! Jag kände lite så med nudlarna. De fick mig glad och varm. Det var värt mycket! Kanske kan detta vara ett tips till någon av er som kanske också kommer vara utan support men ändå känner att det vore gott med någonting varmt i kroppen. Har man otur så kan ju en natt i juni vara lika kall och jäklig som en novemberdag.

Klämmisar

Det är inte helt lätt att veta vad som är bra mat att ta med sig när man är ute på långpromenader. Det som funkar bra när man är ute och plockar svamp i skogen är kanske inte det man är som mest sugen på när man har gått i 12 timmar. Det gäller att lära känna sin kropp och hur den fungerar och vilken mat som går ner. Jag skulle nog våga påstå att jag (Elin) är den som är kinkigast i vårt lag. Är jag inte sugen på det så går det inte ner helt enkelt. Plus att jag är en sådan där människa som kan bli hemskt hangry. Därför gäller det att fylla på med energi innan jag hamnar där. Det är trevligare både för mig och min omgivning. Haha, ni kan ju fråga Mattias hur jag kan bli. Kommer jag dit så är det dessutom ännu svårare att motivera mig till att äta sånt som jag inte är väldigt sugen på och ibland kan det vara svårt att äta någonting över huvud taget. Det håller ju inte när man har tänkt att vara i konstant rörelse i minst 24 timmar.

Det är är någonting som jag tänker väldigt mycket på och som jag testar på halvlånga och långa promenader.

Jag har testat olika sorters klämmisar. De finns på hyllorna för barnmat. De är väldigt praktiska i och med att de är förpackade i lagom stora portioner. En munsbit kan man ju alltid klämma ner, även om man inte är supersugen. Man slipper dessutom tugga så mycket eftersom de flesta är puréer. Hittills har jag testat olika fruktpuréer samt fruktgröt. Gröten tog jag i ett hangry-ögonblick, vilket kanske gör att den får ett sämre betyg än vad den är värd egentligen. Jag tyckte att första munnen var god men sedan tog det tokstopp. Jag fick inte ner mera och Mattias åt upp resten. Alla fruktklämmisarna jag har testat har varit goda!

De jag har kvar att testa är välling och pasta bolognese.
Det jag tilltalas av är just deras förpackningar. Att de inte behöver kylas eller värmas. Att portionerna inte är så stora så jag kommer kunna motivera mig till att äta en portion även om jag inte vill ha någonting. Vi får se om dessa fortfarande finns kvar i planen när  det är dags för marschen.