Morgonrunda

Imorse var det äntligen dags för den första längre promenaden på vääääldigt länge.

När jag gick ut strax efter åtta så såg vädret riktigt lovande ut. Det var fint hela rundan. Man såg solen men den orkade inte riktigt kämpa sig igenom diset. Men jag var nöjd ändå. Det var ju ljust och faktiskt rätt varmt.

Det blev min tvåmilsrunda. Eller rättare sagt den som jag var helt övertygad om att den var 2 mil. Det visade sig att den var 18,7 km. Jaja, i mitt huvud så räknas den ändå som en 20 km runda.

Den senaste månaden ungefär så känns det som jag inte gjort så mycket mera än att vabba och må dåligt själv så att faktiskt komma ut en sväng på landet var otroligt skönt för själen!

Så här glad är Moi efter en härlig promenad.

Innan jag gick så startade jag morgonen med en banan och ett glasvatten. Inte av någon speciell anledning så som att jag minsann tycker att kroppen ska arbeta med den redan lagrade energin eller så utan ibland är jag bara inte sugen på frukost. Det ångrade jag sisådär efter en timme när jag var vrååååålhungrig. Inte så mycket att göra åt saken då. Bara traska vidare. Hungern gick ju över. Precis som den brukar göra. Den kom tillbaka drygt två timmar senare men då hade jag ju bara fem kilometer hem så det gick ju fint att ignorera den kurrande magen ett tag till.

Någonting jag märkte när jag kom hem som är lite oroväckande är att jag fått sådana djupliggande blåsor under trampdynorna. Jag har ju haft väldiga problem med det tidigare men sedan jag började sköta om fötterna ordentligt samt tänka på vad jag har för strumpor och skor så har jag inte haft några sådana problem.

Det här är på riktigt ett jättestort problem i min värld. Om fötterna inte ens kan klara två mil utan att bli så här. Hur ska de då klara av 12 mil…

Jag har funderat lite på vad som varit skillnaden idag mot de senaste månaderna då allt gått bra och kommit fram till detta: Vi gjorde ju exfolieringen av fötterna för ett par veckor sedan och huden har trillat av fram till för bara ett par dagar sedan. Kanske kan det vara så att de är extra känsliga nu ett tag efteråt? Man skulle inte heller smörja in fötterna under tiden som man tappade hud. Kanske kan det inverka det med? Jag har varit stillasittande väldigt mycket den senaste tiden. Kan fötterna fått en mindre chock när jag gick lite längre med dem? Slutligen så hade jag ett par strumpor på mig som kanske är sådär…

Min gissning är att det är en kombination av exfolieringen och strumporna. Jag kommer nog inte köpa en sån där exfoliering igen. Det är inte värt det. Inte för mig i alla fall.

Jag kan känna mig lite besviken på träningen när jag tittar på november så här långt. Men ibland får man bara inse att livet sätter krokben för en ibland. Jag har ju ändå gått från ett stegsnitt på ca 7000 steg/dag till nästan 11000 steg/dag. Det är ju positivt. Sedan tittar jag lite extra på dagar som den här när jag har ett stegsnitt som är ordentligt över medel.

Nöjd och glad, kexchoklad!

Nu ska här beställas pizza och kolla Harry Potter. Äntligen har barnen blivit så pass stora att jag kan kolla på filmerna tillsammans med dem. Jag äääälskar ju Harry Potter! 😃

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s